Rövarspråket

Jag tycker rövarspråket är jättekul. Dock inte min starka sida. Men min faster blev min idol när jag var liten, hon pratade det flytande (vad jag minns).

För dig som jag önskar hjälp på traven finns denna omvandlare.

Rorövovarorsospoproråkoketot äror kokulol. Gogåror sosomom enon dodanonsos momedod dodenonnona omomvovanondodlolarore.

Lager på lager - en metod

På poeter.se går Xerxes igenom metoden layer on layer som verkar rätt kul.

Hans artikel heter Om att skriva layer on layer.

Läs och inspireras!

Världsbokens dag - 23 april

Imorgon är det Världsbokens dag

Tolv år firar Världsbokens dag. Hurra hurra!

Hur detta firas? Har sökt igenom nätet efter firande. Hittade inget. Ditt lokala bibliotek kanske vet.

Dotters skola firade denna dag när hon gick i de lägre årskurserna med maskerad. Barnen fick komma utklädda till en bokfigur. Kul. Många pippi, sune, trollkarlar och poliser vart det.

Undrar om jag själv ska följa traditionen i år. Vad ska jag välja? Är ju en bekväm person. Drake kanske? :-)

Stockholms egen bokmässa 21-22 april

Nu i helgen på Debaser, Meborgarplatsen (Stockholm) hålls Textmässan.

Plats: Debaser Medis (Medborgarhuset, Medborgarplatsen 8)
Tid: 11-18
Entré: Endagsbiljett 50:-, tvådagarsbiljett 70:-
Skolklass: 400:-
Barn under 10 år fri entré

Skriva manus

Ännu ett sökfynd gjorde jag idag på nätet. På innehållsrika sajten Vodoo Film - sajten för dig som gör film, finns en filmskola. För oss med särskilt intresse att skriva så finns matnyttiga underavdelningen Manus och dramaturgi:

• Avancerad manusskrivning - del 1 av 2
  När du har lärt dig grunderna i manusskrivning kan du börja skapa riktig konst - och lära dig hur du verkligen bör skriva för att effektivt nå fram med ditt budskap. Här får du lära vad ditt manus får och inte får innehålla. Peter Dahlgren beskriver hur du namnger dina manusversioner till hur du bäst skriver för att fjäska in dig hos filmkonsulenten.
• Avancerad manusskrivning - del 2 av 2
  I del två av avancerad manusskrivning går vi in på de mer tekniska aspekterna och hur man strukturerar och formaterar sitt manus efter standarden. Även vanliga frågor som "ska man skriva kamerainstruktioner?" besvaras.
• Varför skriva filmmanus?
  Tankar, idéer och konkreta tips på hur man bör skriva ett manus med bra innehåll.
• Synopsis, outline och treatment
  Synopsis är en sammanfattning av din filmidé som du använder som beskrivning av din film. Outline och treatment är mer avancerade om du inte får plats med allt i din synopsis.
• Namnge dina filmkaraktärer
  Du skall ge dina karaktärer ett namn i filmmanuset - men vilket? Och vad signalerar namnet egentligen för budskap?
• Manusnedbrytning
  Hur man bryter sitt manus i fragment för att enkelt kunna göra en analys av hur stor buget som behövs. Arbetet ligger sedan till grund för inspelningschemat.
• Så skriver du ett filmmanus - del 1 av 2: formatet
  Det speciella med att skriva manus är framför allt utseendet. Ett manus formateras på ett visst sätt med scenrubrik, dialog och karaktärer. Lär dig mer om vad som ska finnas i ett manus och vad vanliga förkortningar som INT och EXT betyder.
• Så skriver du ett filmmanus - del 2 av 2: innehållet
  När du lärt dig att formatera manuset är det dags att börja skriva. Men hur börjar man? Hur skriver man en bra dialog och hur utformar man berättelsen?
• Karaktärer och biroller
  Karaktärerna utgör grundstommen för en bra berättelse. Vi har väl alla hört om den onde och den gode, men vad fyller de egentligen för funktion?
• Idéarbete
  Att ta sin idé och utveckla den till något konkret som du kan få ned på papper, strukturera upp och visa för andra.
• Filmens struktur
  Hur en film byggs upp enligt de tre akterna. Dramaturgi när den är som bäst.
• Den dramatiska berättelsen
  Hur du fångar - och framför allt - håller kvar publikens intresse genom att dramatisera berättelsen.
• Introduktion till dramaturgi
  Dramaturgi är läran om en berättelses struktur och hur man bäst berättar sin historia.
• Skriva dialog för film
  Att skriva dialog för film är inte det lättaste. Många har försökt, och minst lika många har misslyckats. Här får du några handfasta tips på hur du går tillväga för att skilja dig från mängden.
• Filmens budskap
  När du gör en film gör du den av ett syfte. Det gäller att ta reda på vad detta syftet är och vad du vill säga med filmen. Gör du bara film för att det är kul eller vill du nå ut med ditt budskap?
• Berättarkomponenter för film
  När du bygger upp en berättelse använder du olika komponenter såsom miljö, rekvisita, kameravinklar med mera. I denna guide lär du dig vilka berättarkomponenter som finns och hur du använder dem.

Övning - insändare

Skriv en arg insändare med någon av följande utgångspunkter:

• Du är pensionär och förfasas över ungdomars språk
• Du är ung och trött på det torra språket hos dagens politiker
• Du är kvinna och tycker illa om det manliga språket
• Du bor på landsorten och retar dig rikssvenskan och stockholmskan
• Du bor i Stockholm och hatar bonnigt språk
• Du är kristen och förfasas över svordomar och fult språk
• Hitta på något själv

Byt synvinkel och svara på din insändare.

Övningen är hämtad från lektion.se

Skriv en insändare

Ett enkelt sett att göra sin röst hörd är att skriva en insändare. Men hur gör man då?

1. Välj en fråga som engagerar dig och välj sedan vilken tidning du vill skicka din insändare till.


2. Människor vill gärna läsa om sådant som berör dem


3. En debattartikel är 1000-2500 tecken, och är en argumentation i en fråga, i polemik mot någon annans eller den allmänna åsikten.


4. En insändare är kortare och kan handla om vad som helst. Den kan uttrycka en åsikt, klaga på en artikel, fråga något, berätta något personligt, kombinera alltihop, eller bara vara skojig eller arg.


5. Var kort, koncis och saklig. Skriv så kort som möjligt, helst inte mer än 2000 tecken, eller 400 ord.


6. Fånga läsaren – börja med det viktigaste – din poäng eller slutsats. Eller det viktigaste eller mest spännande i ett händelseförlopp.


7. Skriv så att även den som inte är insatt i frågorna fattar vad du menar. Förklara svåra fackuttryck. En bra arbetsmetod kan vara att skriva ner några frågor och sen kolla att den som läser insändaren får svar på frågorna i texten. Tänk dig att en person som är intresserad av det du tänker skriva om, men som inte har så stora kunskaper i ämnet, ställer frågor till dig för att förstå ditt budskap. Exempel på frågor:
   
   • Vad har hänt? Beskriv problemet så tydligt du kan. Tala om var du har fått din information ifrån.
   • Hur gick det till? Skriv varför det är ett problem. Hur har det blivit så här?
   • Vilka berörs av detta? (målgruppen)
   • Vilka konsekvenser får det om inget nytt händer?
   • Vilka olika perspektiv/olika intressen kan man ha på/i detta? (Tänk dig in i vad någon annan tycker eller skulle kunna tycka och tala om varför du inte tycker likadant.)
   • Förslag till lösning eller nästa steg? Beskriv hur du tycker att problemet ska lösas. Skriv vem du tycker ska lösa det.
   • skriv lättläst, testa gärna din text på tonårsbarnen, mormor eller grannen.
   • Kolla fakta (i synnerhet siffror och namn). Var rädd om trovärdigheten.
   • Lokal. (Många lokaltidningar tar bara in lokala ämnen.)
   • Aktuell. Mer läst då.
   • Vad är syftet? (omvända folk, stärka dem som redan är meningsfränder, bli känd?)


8. Skriv gärna tillsammans med andra. Det blir ännu roligare då och fler idéer kläcks


9. När du är klar med insändaren går du tillbaks till dess början och skriver en kort sammanfattning på 4-8 rader (om insändaren/debattinlägget är långt.


10. Om du skriver ett svar på något, skriv så att den som inte läst ursprungsartikeln eller insändaren förstår vad det handlar om.


11. Du måste för det mesta skriva under din insändare och även ange adressuppgifter.


12. Viktigast av allt: Skriv! Ju mer du skriver desto roligare blir det!