Ann Hallberg efterlyste en ny kritikerkår i DN för ett par dagar sen. Det har tagit ett par dagar för mig att fundera över det kritiker eller bokbevakning.
Jag läser sällan litteraturkritik. Eller jo det gör jag om jag blivit intresserad av en bok innan. Men allt för ofta, sitter här med ett skakande huvud och undrar vad menar denna litteraturkritikern egentligen. Vad vill de med sin kritik? Ovanstående artikel såg jag dessutom samma dag som läste Diana Gabaldons recension av The road to Jerusalem av Jan Guillou. Hon skriver "skillfully written" och jag skulle vilja utbrista att det gäller hennes recension med. Kanske är det boken som gör en recension lysande. Fast jag undrar om det inte finns i att recensionen ligger i en dialog med mig som läsare och recensenten inte framhäver sig själv. Har det att göra med att hon redan är en erkänd författare.
Så gärna lite mer bokbevakning än kritiker med stort K. Tack. Om jag finner boken intressant så kan jag göra mig en egen bedömning. Om det finns allvarliga fel så vill jag veta det. Så slipper jag läsa det. Eller ta hänsyn till det i min läsning.
Mer sådana recensioner som Dianas säger jag. Det tror jag med är en av bokhoras framgång.
Ann saknar en svensk tidning för litteraturkritik. Det gör inte jag. Skulle inte betala pengar för det. Dock tycker jag och önskar att det utrymmet kan växa i andra tidningar. Och medier. Och artiklar som anlyserar skrivande, samtid behövs. Kanske behövs de medier som redan finns utvecklas. Och att Kritiker inte är renodlat svensk tror jag är en fördel.
Det finns en efterlysning i deras debatt/blogg
Hvor finnes den offentlige samtalen om litteratur?
Inga svar. Än. Fast ett svar kanske är Mattias Boströms, Piratförlagets, blogg http://mattiasbostrom.wordpress.com/2009/07/16/som-vanligt-i-framtiden/ som är ett en bloggstaffet som började med Bokhoras inlägg All books ever written
