onsdag, april 23, 2008

Världsbokdagen!

Hur firar vi denna dag, sa kollegan till redaktörerna vid frukost fikat.

- Ja, jag ska läsa manus ikväll ....och förlaget ska äta lunch tillsammans.

Idag går en av våra redaktörer i pension. Känns rätt sorgligt. Vi må ha haft våra duster, men produkterna blir ju bra. Och allt kan ju inte vara gulligull. Så här firar vi med tårta. Både pensionären och alla böcker. Och inte med glädje. Även om det nog är roligt för honom.

Och om självhjälpsböcker, det går 48 på dussinet i manus som kommer in. Även om jag vet att efter man gått igenom något så traumatisk som en livskris så vill man gärna dela med sig av sin resa och vidarebefordra det man varit med om. Och det behöver vi som människor, både att läsa andras berättelser och dela med oss. För är man att med om något som skakar om en så behöver vi bearbeta det. Läsa och skriva är två sätt. Men lite trött blir man. Rekommenderar alla som ska skriva en självhjälpsbok att läsa romanen LyckaTM av Will Ferguson. Nu har den inte fått den bästa kritiken, men det finns ett korn av satir som man bör tänka på som självhjälpsbok-författare. Fast å andra sidan kan det vara fascinerande med dessa böcker som tror sig sälja Lycka! Jag säger att det är tur alla dessa böcker finns. Ingen har sanningen med stort S, men de ger hopp ochhjälper en att hitta sin sanning. Kanske.

Igår blev Skrivtips omnämnd i bloggen How Not to Write. Det gör mig jämt lite generad att bli omnämnd av andra. Sitter ju här och skriver i min ensamhet inbillar jag mig. Samtidigt som jag är jätteglad för varje besökare och undrar vilka ni är. Och nu var det som svar på att jag skrev om bloggen först.

Besöksstatistik är kul och sätter igång mi fantasi och ibland blir jag lätt frustrerad att jag inte vet vilka ni är. Jag är ju så oerhört nyfiken. Och jag hoppar jämnfota av lycka av varje kommentar jag får.

Genom Google analytics får jag upp var på kartan ni finns, på ett ungefär. En del trillar ju in på sajten genom att vandra planlöst mellan Blogger-sajter. Men det är ändå lite fascinerande när det kommer besökare från Thailand eller Brasilien. Men Sverige duger gott. Skrivtips är ju på svenska. Rätt många besökare verkar dock vara från Finland och det är ju roligt med.

Apropå på läsare: Efter att sett morgon-tv i morse och analyser om media och premiärvalet i USA. Många frågor var det om vad skriver media, hur vinklar de valet etc. Jag tror att det var redaktören för tidningen Fokus och en professor i politisk kommunikation. De var rätt rörande överens om att tidningarna inte skrev för att belysa eller bilda. Utan bara för att sälja sin story. Det är ju både naturligt och skrämmande. Har tidningarna spelat ut sin roll. Eller vet vi att det i stort sett bara är underhållning tidningarna säljer - aven dagstidningar.

Vem skriver du för? Och varför?

2 kommentarer:

M sa...

Det är en intressant, och ganska komplex fråga, det där om varför man skriver och för vem.

För egen del, tror i grund och botten det handlar om att försöka kommunicera tankar och idéer, via någon slags underhållningsform. Dvs, man skriver väl för den person (mamma?) som möjligtvis är intresserad av ens personliga synsätt.

Också, grundläggande drift att uppleva sig själv som kreativ varelse. Dvs, man skriver för sig själva.

Peggy sa...

"Jag skriver, alltså finns jag."

Jag skriver nog inte bara för skrivandets skull. Jag vill nog bli lite sedd också. Men bara lite. Sen är jag en "hjälpare". Där får jag nog min främsta "belöning" att jag känner att jag bidrar till andra. Sen är det utvecklande, får kontakt med nya människor osv, osv. Håller hjärnan lite vaken med och får stimulans. Så jag inte ramlar ihop av vardagen.