15 april

är sista dag för anmälan till högskolan och höstterminen 2008. Många roliga kurser finns det. Än har jag inte sökt någon. Inte om skrivande iallafall. Är ju ett antal år sen jag harvade mig genom universitet. Och nu rycker det i utbildningsnerven igen. Kanske för jag har lotsat igenom dottern genom småbarnsåren och jag känner att jag behöver påfyllnad för att inte springa förbi mig. Hon som vid 13 års ålder klarade några av mattefrågorna mycket enklare än mig när vi övade hemma. Och då är inte jag såååå himla dålig i matte.

Det finns ju en hel del roliga kurser. Och jag är nyfiken på om och hur språket har utvecklas.

På jobbet ska vi ge ut en bok som vi gav ut för 25 år sen. Och jag frågade redaktören härom dagen.

- Håller språket?

- Ja förvånansvärt väl. Det finns en del vinklingar i texten som inte håller. Men de går att lyfta ut. (Det är en faktabok.) Och vi vill ha en mindre omfattande bok.

Men språk ändras. Igår kväll läste jag ett brev min pappa fick 1987 av en myndighet, för delgivning att han anmält arbetsskada. Jag fick rysningar. Kändes som man var anklagad. Fast det var ju positivt att anmälan kommit in. Även dagens myndighetsbrev kanske inte helt lysande skrivna. Men säkert korrekta.

En av mina favoritböcker är en gammal kokbok från 1905, Praktisk kokbok för hemmet.

"På samma sätt skulle vi vilja rekommendera uppsättandet af skrifven dag- och veckoordning på undangömt ställe i köket. Detta bidrager till att uppfostra tjänstefolket till ordning i sysslorna."

Så skriver vi u inte riktigt idag. Även om jag funderar hårt på att göra ett schema för att undervisa och slippa mötas av tonårsdotterns: "jag glömde". skolschemat sitter ju redan uppe i köket så en liten komihåg här hemma kanske inte är så dumt. även om jag är glad att jag slipper tjänstefolk.