Lektören och lite annat

...medan jag vimsar med annat. Så händer det grejjer ute i cyberspace.

Som att jag missat denna blogg:

Lektören, blogg kopplad till Skrivarsidan.

Jag tackar alla som hittar hit trots lågfarten på mina inlägg. Ni är rätt många. En tröst.

Det var lite fascinerade ordval det har framkommit i media i eftervalsanalysen.

Helt plötsligt fanns ett annat språk än som varit vanligt förr om åren. Då var det mer att partierna hade visioner och mål och nu att vi som väljare skulle "köpa berättelsen" som partierna målade upp för oss.

Hörde det först i en valdebatt inför valet. Men flera gånger i analyserna efter. Undrar om det kan ha smygit sig in från Story. Nå är det en del i filmspråket då media försökt göra dokusopa om valet där vi i våra hem suttit med mentometerknappar i datorer och telefonapplikationer. Där media styrt vilka frågor som det ska pratas om, utifrån vad de på opionsundersökningar fått reda på att vi tycker är viktagast. Vilket gör att program efter program tjatade sönder ett par frågor. Men många inte alls nämndes. Viktiga frågor, men inte kanske just en av de tre viktigaste.

Ett exempel:
Utredarna skriver i ett blogginlägg Socialdemokraterna förstod inte sin egen berättelse

Fokus skriver i våras redan om Jakten på en berättelse (om Socialdemokraterna)

DN hade 28 aug en debatt artikel ”Var finns den borgerliga berättelsen om Sverige?”

Undertecknad är sorgsen över att ett så starkt främlingsfientligt parti kommit in i riksdagen. Kanske är jag naiv, att tro att många går på det säljande budskapet och inte ser de förlängda konsekvenserna på det partiets berättelse. Så det är hög tid för alla att granska den berättelsen. Genom att den blir synad så är den lätt skjuta hål på. Att inte föra samtal om berättelserna, deras ursprung och dess konsekvenser är bara farligt och skapar enfald.

Efter val är det tid för reflektion. För alla.

Förresten när det är tal om alla dessa berättelser så minns jag historian som ämne i skolan. Men män, på män som radades om som historiskt intressanta personer. Fanns det inga kvinnor. Självklart fanns det och på 70-talet kom dessa böcker. Så var på din vakt när du läser andras berättelser och håll ögonen på dig själv. VAD är meningen bakom. Ett ärligt försök till en berättelse eller någon som vill köpa dig (din röst, dina pengar eller din åsikt).

Detta val har styrts av medias dramaturgi. Men det är ett val vi gör. Eller?

På amerikanska skrivarsajter så efterlyses ofta de som vill skriva Den stora amerikanska berättelsen. Kanske dags här med. Eller så får vi inse att det finns flera. Det är inte riktigt min genre. Inte alls ointressant men mitt tålamod räcker sällan till att läsa. Men det kan ju ändra sig.

adjektivböjning efter kön

Dett är något som har jag har gått och funderat på när jag läst tidningen under sommaren och så dök det upp ett nyhetsbrev från Textfixarna.

Tack! Jag kan inte låta bli och dela med mig så jag saxar:

"E- eller a-böjning för män
När ett adjektiv beskriver en man får det oftast e-böjning: den svenske kungen och den damallsvenske fotbollstränaren. Men i många delar av Sverige där man böjer de flesta adjektiv med -a i talspråket, slår a-formen igenom även i skriftspråket. I Stockholmstidningar kan man därför ofta få läsa om den populära fotbollstränaren och den sexfällda politikern. Många uppfattar också a-formen som lite ledigare än e-formen.

Oftast a-böjning för kvinnor
När adjektivet däremot beskriver en kvinna får det a-böjning: den magnifika Robyn och den nya statschefen (kronprinsessan Victoria). Men ibland kan man läsa oväntade beskrivningar av kvinnor som den nye EU-ministern Birgitta Ohlsson eller den förste kvinnlige ordföranden Karren Brady. Det uppfattar många - men inte alla - som konstigt.

När könet inte spelar roll
Ibland är det ointressant om personen man skriver om är kvinna eller man. Då böjer vi adjektiven lite olika, även om e-formen är vanligast. Den genomsnittlige svensken ger till exempel åtta gånger så många träffar på Google som den genomsnittliga svensken. Samtidigt är formuleringar som den vanliga medborgaren mycket vanliga.

Skillnaderna handlar mer om stil än innehåll
Vi skriver alltså en salig blandning av e- och a-former på adjektiven. Oftast har varianterna ingen betydelse för innehållet, men desto större betydelse för stilen och tonen. Många tycket till exempel att min yngsta bror känns trevligare och mindre formellt än min yngste bror. Andra ser regionala skillnader där skribenten från Göteborg skriver lille gubben medan skribenten från Stockholm skriver lilla gubben. Ytterligare några läser in olika inställning till jämställdhet mellan könen, där a-formen är mer neutral och e-formen ger ett onödigt uttryck för könskillnader."

Så vi stockholmare skriver -a istället för -e? Jag undrar jag. Som stockholmare tycker jag nog hellre om -e, och skilja på när det ska vara -a utom just i exemplet. Talspråket må vara lilla gubben och det är Astrid Lindgrens "fel". Tror tidningsredaktionerna kryllar av folk från olika landsändar. Så att skylla på att något är stockholmsk glömmer att Stockholm är lika med ett hopkok av många lokala och internationella böjningar.

Jag skiljer absolut på lille vän och lilla vän, och de flesta jag känner med. Även om det funkar rätt bra så förstår man ju vad skribenten menar. Men för mig blir det röd bock i kanten.

Så snälla alla se över era manus, och rätta gärna mig ifall mina fingrar vill skriva talspråks -a istället där det ska vara -e.

Våra svensa bokstäver är tydligen itne så lätta i den digitala världen

Vad sägs som detta lilla problem med Stieg Larssons internationella bästsäljare.

The Girl Who Fixed the Umlaut by Nora Ephron

"Du måste tänk på procenten, Helge"

... så löd det i Sällskapsresan och jag kan bara instämma: tänk på procenten när ni skriver det. Vi skriver i stort sett aldrig procenttecknet % i löpande text. Text är text om vi säger så. Knappt förkortningar heller.

Men i annonser är det ju ont om utrymme och då kanske procenttecknet är det som gör sig bäst. Då kan det vara bra att komma ihåg att procenttecknet skrivs efter en siffra OCH ett mellanrum emellan.

5 % annonserna misslyckas med detta (siffran är gripen ur luften och mer att siffran 5 och % sitter på samma tangent). Tidningarna är mycket bättre och har koll på skrivreglerna.

Och hur ser det ut när det ser lite hejsan hoppsan ut i tidningen, så även om ditt fel med att skriva ihop siffran med procenttecknet inte är så stort. Så bli intrycket värre.

Detta inlägg kom efter att ha fått rysningar av en annons i dagens Metro och som slutade med att jag satt med och bläddrade igenom tidningen med min egen tävling "finn fem fel". Det var flera annonsörer som missat i korrekturläsningen. Eller helt enkelt inte vet hur man skriver.

Om man är osäker så har Språkrådet en frågelåda som varmt rekommenderas.

Så här skriver de om procent

fråga
Kan man skriva ihop procenttecknet % med föregående siffra?

svar
Nej, det ska vara ett mellanrum mellan siffran och tecknet: 100 %. Detsamma gäller naturligtvis även promilletecknet: 3 ‰. När man skriver på dator är det bäst att göra ett fast mellanslag, så att siffran och tecknet inte skiljs åt vid radbrytning.

Procenttecken och promilletecken används inte som led i sammansättningar eller avledningar. Man skriver alltså: hundraprocentig eller 100-procentig och promillehalt (inte hundra-%-ig, 100-%-ig eller ‰-halt).

Heja Sverige

Priscila Andrade har lämnat en ny kommentar till mitt tidigare inlägg "Skrivkramp":

Är ju lite malplacerat så jag lyfter det hit!

Hi,

Our “The Top 100 Language Blogs 2010 competition” is doing great, with some really cool blogs eager to get number 1 spot! We’re very glad you have accepted this challenge and joined us.

This post is just to remind you there is still time to get your blog up in the list. The voting goes until May 24th at midnight CET (GMT +1), so get down to business and keep voting!

Wishing you all good luck,

Priscila
On behalf of bab.la and Lexiophiles team

Sajten Leixophiles kom häromdagen ut i en svensk variant som 16.e språket. Hurra!

Svenska Lexophil

Vet fortfarande inte ifall jag ska rodna eller bara vifta bort det att vara med i tävlingen. Vet inte vad jag tycker om sådana här tävlingar och samtidigt så är kanske lite inspiration. Fast det just nu känns som transpiration i prestationsångest. Jag, i kategorin professionella språkbloggare? Må min gamle (och mycket trötte å kanske lite för rödnästa) svenska lärare vända sig i sin grav!

Känner hur jag förvandlas till samma stadium som alla julia-, idol och talang-tävlande. Ring å rösta. Nå ringa behöver du inte. Men rösta gärna på din favorit. Det är en del bra tips på språksajter. Å det skadar inte ifall du röstar på denna ifall du vill se mer. Schyst sporre vore det att inte komma sist.

Sverige är trots allt inte det största språklandet.

Här ser du de nominerade och kan rösta.

Opps

Det kom en kommentar på mitt förra blogginlägg:

Hi,
It’s time for The Top 100 Language Blogs 2010 competition and the good news is your blog has been nominated. Congratulations!
After previous years’ success the bab.la language portal and Lexiophiles language blog are hosting our worldwide language blog competition once again.
We are looking for the top 100 language blogs in four categories: Language Learning, Language Teaching, Language Technology and Language Professionals.
You have been nominated to the following category: Language Professionals.
The nomination period goes from April 27th to May 11th. Each blog will have a one-sentence-description for the voting. If you would like a special description to go along with your blog, just send me an email (priscila [at] bab.la). The voting period goes from May 12th to May 24th. The winners will be announced on May 28th. Feel free to spread the word among bloggers writing about languages.
For more information on The Top 100 Language Blogs 2010 visit:

http://www.lexiophiles.com/featured-article/top-100-language-blogs-2010-starts-today

Kind regards,
Priscila
On behalf of the bab.la and Lexiophiles team

Oj då. Language Professionals. Jag??? Skulle vara roligt och vinna allt, visa det för dotterns fröken som tror att hon är proffs. Jag skulle aldrig hävda att jag var det. Jag är en ödmjuk och med ständigt dålig självförtroende när det gäller språk. Kanske därför jag är så pass besatt att jag bloggar om det, jobbar med språk och tycker ordvitsar är bland det roligaste som finns.

Om det här är sant att bloggen blivit nominerad – så är jag generad. Fast jag skulle vara glad att en spammotor ens hittade dig, när det gäller rätt område. Det verkar annars just nu inte finnas någon hejd på allt spam om diverse konstiga saker som bloggen är nedlusad med och som gör att jag tvingas moderera inläggen. Så spam om rätt saker känns hedrande.

Nå nog om det.

Det var en rätt rolig sajt. Många bra sajttips bland förra årets vinnare. De flesta rena språkbloggar. Språk är intressant när man har barn i skolan så diskuteras det språk och olika varianter. hetaste diskussionerna vid köksbordet: Engelsk engelska vs. amerikansk och spanskans olika varianter t ex.

Så har du en språkblogg du vill nominera, passa på nu. Och rösta sen. Nu sätter vi Sverige på kartan. Via olika översättningar på hemsidor så finns ju möjligheten att även svenska sidor bli lästa av besökare som normalt inte skulle förstå ett dugg av vårt lilla språk.

stavfel och sökningar

Jag får en hel del trafik för jag i ett tidigt blogginlägg stavat fel på

Katarina Janouch (rätt stavning) och sommarpratare idag

Inte meningen att stava fel. Det kan vara oerhört känsligt med att stava fel på namn. (Jag ska ändra - sen. ;-))

Men lite roligt är det ändå att jag inte ensam att stava fel. Kanske inte så konstigt heller. Då stavningen i detta fall inte riktigt följer hur namnet uttalas på svenska.

Lite roligt ibland att följa hur ungdomar skriver. Där genom sms-språket slopar en massa vokaler. För mig ser det konstigt ut, för dottern har det blivit som ett andra språk. Från att gått till ett lite högtravande skriftspråk, till att skriva mer som vi pratar. Så har vi fått ett nytt skriftspråk. Ett till.

"defenetiv"

Norstedts tillsammans med Språkrådet listar våra vanligaste felstavade ord.

De 20 mest felstavade orden i Sverige:
abonnemang
bestämde
cykel
definitivt
emot
fåtölj
gammal
hej då
iaktta
karriär
lugnt
medicin
noggrann
parallell
rekommendera
skillnad
terrass
tyvärr
ungdomar
överens

Listan kommer från Expressen, och på Nordstedt ord finns en längre lista och med engelska ord med.

Definitiv, är ett av de orden jag oftast stavar fel på. Lätt tjatigt då jag verkar ha det som ett ord jag skriver ofta. Så är det något ord jag tittar lite extra efter när jag skriver det så är det just det ordet. Dessutom brukar jag försöka leva efter "kill your darling" när jag ser att jag skrivit det. Liten tröst är det dock att jag inte är ensam och att Fredrik Linström hävdar att felstavningar bidrar till språkutvecklingen.

Själv har jag precis haft en tvist med redaktören om stavningen för Strasbourg. Även om vi använde samma källa så gäller det att läsa rätt med. "Detta kommer jag att få äta upp", sa redaktören. "Ja", svarade jag.

Tack för alla rättstavningsprogram (även i InDesign, trots att det fortfarande alltid tycks finnas utrymme för fel). Det gäller inte att ha för mycket prestige. Huvudsaken är att produkten blir så felfri som möjligt.

Wikipedia har en lista med på vilka vanliga språkfel som förekommer i deras artiklar.

Och du har väl inte missat att Nordsteds ord finns på nätet.

Även Aftonbladet har en artikel och test.

I mejlen dök även inbjudan till sommarskola. Ett mejl jag inte blev klok på. Till för de som behöver, men öppen för alla. Och de som inte går då? Nu gällde det här inte föräldrar utan barnen. Men de barn som behöver verkligen gå och redan har planerat något då? Jag hoppas de kan ordna det. Tänk att få ägna en hel vecka åt något ämne. Jag är lite ledsen för jag efteranmälde mig på en kurs på universitetet och kom på 247 reserv. Bättre lycka nästa sommar!

Det här klarar mamma lätt som en plätt!

Det är inte bara barnen som får läxor i dagens skolor, utan vi föräldrar med. Denna gången var det att skriva sätta rätt ordklasser på oren i en mening. Hua!

Jag som gick i skolan på 70-talet. Och hade en svenska lärare som hellre satt på puben eller ägnade vår undervisning i högstadiet med att vi fick ägna många timmar åt "hänga gubbe". Med en desperat tyskalärare till följd som tog oss som läste tyska och hade extra grammatik undervisning med oss. Kan säga att tyska grammatik känns oändligt mycket lättare. Eller tryggare. Även om jag tror jag klarar av att skriva hyggligt och ibland någorlunda begripligt, så får jag ont i magen varje gång man ska klassa in ord i svenskan i olika ordklasser.

Kanske jag får läsa på lite och nätet är fantastiskt. På ordklasser.se kan man få en uppfräschning i sina gamla kunskaper - eller lära sig på nytt. Tack!

Nå nu klarade jag mig rätt så bra på läxan. Även om dottern hade en besvärlig elev. Vill inte, kan inte...måste jag...

Ett träd med vida grenar

Ola Wikander har kommit med en ny bok. Ett träd med vida grenar - De indoeuropeiska språkens historia. Efter att jag nyss varit på besök i ett land där vägskyltarna ser ut så här (men många historiska monument hade skrift på grekiska):

Så blir jag rätt såe nyfiken på språkens historia - igen. Får väl börja med Olas tidigare bok I döda språks sällskap.

Nationalecyklopidin på nätet

Har öppnat dörren för oss som inte är prenumeranter (jag är det iofs via jobbet).

46 000 av de mest sökta orden kan du slå upp.

Ne.se

Några av de mest sökta orden just nu:
* Krimkriget
* Diaz, Bartolomeu
* new age
* rörlig arbetstid
* Hawaii
* mea culpa
* Manchester United
* socialism
* nazism
* brackvatten
* representativ
* Burma
* folkhemmet
* Mali
* Mocambique
* antisemitism
* multiversum
* Sydkorea
* synopsis
* hippodrom
* kappa
* Cervantes, Miguel de
* Thailand
* Albanien
* Blancheteatern
* korrespondera
* Carra, Carlo
* Demokratiska partiet
* is
* Birger jarl
* ad hominem
* hjärna

Mitt i korrekturet på en bok

...rymde jag från ena datorn till den andra.

Och hitta denna blogg. Kul namn.

Bokskrivardagbok

Åter till mitt korrektur. Jag har alla redaktörer sysselsatta med att spotta fram korrekturet till en bok där jag "inkastad" i och håller på att bekanta mig med formen. Slutkorrektur går iväg imorgon. Och mycket kvar. Även om det är ett pillerjobb så är det lite skönt att se att min kollega gör samma missar som jag. Med tankestrecken - (nu får jag inte in det korta tankestrecet här eller) som gärna stannar vid -. Vill du som är författare att det ska blir rätt när man för över det från word till InDesign. Skriv -- (två deviser efter varandra).

Läckberg under luppen

Prosapolisen i Dagens Nyheter gör idag nedslag på Camilla Läckbergs skrivande.

Jag har inte läst något av Läckberg. Men det är intressant att analysera och läsa analyser på andras skrivande för att utveckla sitt eget.

Börs-svenska

Som ett tecken på tidsandan så har Aftonbladet ett Finans-ABC för dummies och en artikel med språkvetaren Erika Lily om detta fackspråk.

Själv har jag ett litet lexikon hemma. Ekonomi är språk, sa min före detta ekonomilärare. Och jag instämmer.

Måste passa på och puffa lite för bloggen Freakonomics, som tillhör boken Freakonomics : en vildsint ekonom förklarar det moderna livets gåtor som finns på svenska och är riktigt rolig läsning.

Om att översätta

Det är nog en svår konst. Min ambitionsnivå här att översätta har sänkts. Och nog för att danska inte är helt lättläst. Men bra att hålla sig ajour med. Jag hittade den trevliga sajten

Oversætterens hemsida och en bra artikel Den gode oversættelse av René Wad Andersen.

Eller funkar livet med Google Translate? Om man vill ha sig ett skratt kanske?

Denna dag var väldigt grå dag med stark höstkänning. Jag går här och saknar sajten Smurfialzer. Och då upptäcker jag till min glädje att det finns en ny i beta version. Underbart!

Ungdomsslang

Förstår du ungdomar, eller kan ungdomar prata med vuxna?

- Men mamma, så här som vi pratar (hon och jag, min anmärkning) pratar jag inte jag med mina kompisar.
- Nähe, gör du inte? svarade jag. Lätt ironiskt.

Det är inte bara föräldrar som är bakom flötet. Utan tonåringar med. Vi har ju med varit unga. Och pratat obegripligt för våra föräldrar. Ord som fastnar och som kanske inte är ungdomsspråk bara utan mer ett generationsspråk. Fast jag hade svårt att förstå ens killarna i samma klass i högstadiet när de satte igång.

När jag var i övre tonåren så ramlade jag in efter en sen kväll ute och vid köksbordet satt några tappra farbröder. Min pappa hade sitt kortspelarkväll med sina gamla skolkompisar. Uppväxta söder om söder och alla arbetande inom byggnadsbranschen. Pappa hade däckat. Men hans kamrater var det full fart på så de bad mig slå sig ner. Och så pratade de. Jag skrattade så jag kiknade. Språkmelodin var ju bekant med södertugg. Jag förstod inte ett dugg. Men vilka ord - om Jerry Williams. Folkets ordbok har idag 1644 ord i ordboken.

Sajten Allt om barn har ett webbtest där du kan testa dina kunskaper om Så bra förstår du din tonåring. Min tonåring ligger risigt till. Men det tänker jag inte säga.

Två spåkiga?

Har engelskan gjort sådan framfart och skolundervisningen varit så framgångsrik att vi numera nästan kan kallas för tvåspråkiga? Jag undrar jag. Eller är de som inte lärt sig eller glömt bort engelskan de som inte läser böcker sen. Eller så kanske de är fast på nätet och lever ett mer engelskspråkigt liv än vi som lever av det svenska ordet.

Förlagen Norstedts och Bonniers drar kraftigt ner på utländska titlar och satsar svensk och digitalt. Svenska författare är lättare att skapa varumärken för och sälja. Att vara återföräljare kan vara svårt. När en bok drar som en löpeld genom världen så kan vi otåliga läsare ha svårt med tålamodet att vänta på att en bok ska översättas. Mer digitalt ska det bli med säger förlagen.

Hoppas vi får se annan litteratur i bokhandeln än engelskspråkig. Översatt.
SvD: Förlagen dumpar utländsk litteratur

Kanske är jag överdrivet rädd, men finns det inte en risk. Att vi går mot två trender samtidigt. En grupp som blir mer internationell och får olika perspektiv mot en annan dom bli väldigt lokal och risk för inskränkthet.

Själv så drog jag på mig suckar av kollegorna igår. Svenska utbildningsböcker är under all kritik. Jag läser just nu två.



Rätt tjusig. Lättläst och lättsmält. Mycket papper och form för pengarna. Dyr. Oerhört snyggt med kapitälband.



Bergström, Bo
Effektiv visuell kommunikation
– Om nyheter, reklam och profilering i vår visuella kultur.

Proppfull, lite plottrig. Ger många överraskningar för man inte riktigt hittar. Det mesta som finns finns i boken över finns här med. Lite mindre historik än i boken ovan. Även om historiken i boken överst mer gör en nyfiken än stillar ens nyfikenhet.

Dock finns denna bok, för en som jag som känner att man vill veta allt om allt bakom. För oss som läst DaVinci-koden och är helt insnöade på gyllene snittet och vill lära oss allt hur det kan användas i praktisk handling. Litet och behändigt format.


Typografins Väg
En guide för morgondagens typografer.
Bok Av Marcus Gärde

Och så mästerverket. Som är så omfattande att jag inte vet hur man praktiskt ska kunna använda den, eller ha råd. Fast det kan ju löna sig med.



Arne Heines bok om typgrafi.

En helt annan genre, men en bok jag älskar. Den tar aldrig slut. Går att läsa om och om igen. I delar. Jag tycker om formen med mycket text. Rätt enkelt tryck med svart+en färg. Bjuder in till att använda den. Och även om den är tjock som bibeln så ligger den fint när den är uppslagen. Att inte ha hårda pärmar gör den ett kilo lättare med. Ett par år gammal men en bok jag har på förstaplatsen hemma.

The Fifth Discipline Fieldbook, Barnes & Noble har en fin tjuvtittartjänst (särskilt ifall man är medlem)

eller denna grundbok i psykologi

Psychology som du kan tjuvtitta i hos Amazon.

Kommer vi ha råd att producera läromedel, bra sådan på svenska? Vi kanske ska göra tvärtom. Översätta dem för en internationell marknad för att få ekonomi i våra bokprojekt? Fast kanske enklast att vi går över på engelska direkt. Världen blir mycket större. Dock riskerar den att bli fattigare i längen.

Vadå Rolla?

Datorn hemma är upptagen. Dottern besatt av Rolla.se. Vad är då det?

Rolla.se är stället där du träffar fantasifulla människor och spelar rollspel. Tillsammans skapar vi spännande äventyr och oförutsägbara rollspel där allt kan hända! Möjligheterna är oändliga, bara din fantasi sätter gränserna! så skriver de på sin hemsida. Kul verkar det iallafall. Oändliga berättelser skapas. Undrar om något kan/ska ges ut? Inte så mycket spel. Utan påminner om att skriva en berättelse tillsammans med andra.

Bra träning för fantasi, utveckla olika tankesätt och så får jag ständiga frågor om hur ord stavas eller hur man uttrycker vissa saker.

Själv funderar jag på typografi och vad det vill förmedla. Pressbyrån hade en häftig bilaga i Dagens Nyheter söndagen den 8 september SID. Och som pdf fil på deras hemsida. Här. En tidning om tidningar. Finns att hämta på din pressbyrå med. Är du bara en gnutta intresserad av skrivade och/eller formgivning av skriva ordet. Så är denna bilaga ett måste.

Årets tidning?

Dubbel g - gg

Noggrann stavas med två g - gg. Likaså Kringgå.

Noggrann är ett klassiskt stavfel. Ordet kringgå är veckans lärdom. Fem personer som läser korrektur och alla missar. Förrän första annonsen gick i tryck. Nå vi han rädda 54 andra annonser och mängder med annat tryck.

Peggy stavas också med två gg. ;-)

Knoparmoj och annat

Sveriges Skorstensfejares riksförbund har på sin sajt en sida om Knoparmoj.

Sjöfartsverket skriver om Sjömansspråket.

Och Söderbönan Leoonis slanglexikon om södertugg från förr (och länkar till annat).

Hotell och Restaurang Facket har gett ut boken Galoschjesus och frukostflingorna - en krogordbok. Mer om krogord kan du läsa i Frukostflingas blogg