"Jag vet inte"

Är utsedd till vår vanligaste mening av Lars Melin, docent i nordiska språk. Orsakade skratt vid morgonens fikabord. För vi har en chef som inte kan säga den meningen. Hon tyckte själv att hon nog borde lära sig den. Men som lite äldre och rutinerad. Så säger hon nog samma sak. Fast på ett annorlunda sätt, t ex "Jag sak ta reda på det, jag återkommer". Låter bättre.

Själv vet jag inte om det stämmer. Att det är den vanligaste meningen. Det är möjligt. På mig stämmer det nog. Trots att jag inte vill erkänna det. Men i tonåren stämde det, så till den grad att jag blev rätt irriterad på mig själv. Drev min mamma halvt (helt) vansinning iallafall. Nu gör dotterns samma sak med sin pappa. Själv frågar jag ofta när jag möter det: "Ja eller nej!?" Om det nu inte finns utrymme för ett äkta "jag vet inte". Eller frågar runt så att "jag vet ej-svar" inte är möjligt.

Jag tycker annars meningen är fascinerande. För att det är mångtydig. Säger allt, men ibland ingenting. Eller väcker massor av frågor. Ibland är det är ja, ibland ett nej och bland som bisats till ett svar. Om man kanske inte vet exakt,en kan ge ett ungefärligt svar. Vad är klockan? "Jag vet inte, men den var nyss kvart i fyra."

Lars Melins hemsidaSpråkaloss
Dn: Sveriges vanligaste mening utsedd
Aftonbladet: Vanligaste meningen utsedd
SVD: Vanligaste meningen utsedd