Nya tag
God fortsättning!
Nu tar jag nya tag, efter att gått med kryckor över jul och nu håller på att kurera mig från årets julförkylning.
Har läst Svenska Dagbladets och Dagens Nyheters reflektioner över 2007. Hittade en artikel i Svd som jag missat från 1 december.
Författarna centrum i nutida bokbråk Om det är bra eller dåligt är det delade meningar om. Författaren Birgitta Stenberg tycker det är kul att det händer något medans Strindbergsforskaren Björn Meidal säger att författarna är "extremt fjantiga".
Ja säger jag. Det är kul när något händer. Och det kan verka fjantigt. Men undrar om det inte är smart. I alla fall kortsiktigt.
Maja Lundgren ska inte skriva några fler böcker i samma genre säger hon i DN. Ja man kanske bara skriver EN sådan bok.
Under julhelgen har jag sett Arn och har börjat att läsa Den siste tempelriddaren av Raymond Khoury. Har för flera år sedan försökt läsa Arn, men haft vissa problem. Kanske går bättre framöver för jag vet inte om jag orkar vänta på del 2 av filmen. Å anra sidan så känns det int tillräckligt spännande. Läser hellre någon faktaboken om epoken. Men även om jag tyckte filmen var ok, för att vara svensk och på temat historia/äventyr. Det knepigaste är dialogen. Vilket nog är samma problem som många historiska filmer men kanske därför det sällan är så mycket dialog i historiska filmer?
Det blir lätt lustigt. Tänker även på serien i höstas om romarriket i SVT. Programmet om Ceasar, det kändes som en upprepning av kända citat från Ceasar (vilka många säkert är en efterkonstruktion). Suveräna Cate Blanchett köper jag dock med hull och hår i Elisabeth - the Golden Age. Ja nästan. Om man innan inte vet att denna fagra dam är i femtioårsåldern, men verkar mycket yngre i Cates tappning. På svenska upplever jag det så oerhört mycket svårare. Mista betoning fel, skorrar i ens själ. Men att prata så som vi tror de pratade då. Då hade det blivit komedi.
Många böcker tycker jag dock språket funkar rätt bra i om det är historiskt tema, varför funkar det inte på film? Eller funkar gör det väl, men det lyfter inte.
Någon som har något svar?
2 kommentarer:
Kanske kan vara så att i en film måste det hända någonting hela tiden och att äldre språk tar lite längre tid för folk att smälta? En bok kan man ju läsa i lugn och ro.
Så kan det ju vara, eller har vi kanske inte tillräckligt bra skådespelare? Fantasin är så oerhört bättre?? Eller så är våra skådespelare sådana kändisar att vi (läs: jag) har svårt att verkligen sjunka ner i filmen? Sen är ju klart film just film. Jag tyckte Bibi Andersson var suverän i Arn. I en scen där hon knappt sa något utan bara med en knyck med huvudet sa otroligt mycket.
Fast jag såg en en liten stund på Ivanhoe med i helgen. Måste erkänna att dialogen där kändes liiiiite mossig. Sen kan det ju vara så att jag kan vara mer förlåtande mot en bok, eller om jag inte tycker om den så lägger jag den åt sidan. Men ser oftare klart filmer som jag börjat att se - om jag inte somnar.
Skicka en kommentar