Att tänka gör ingen skillnad

Iallafall inte kortsiktigt. Lätt prestationångest att inläggen just nu är få.

Jag har lyssnat mig igenom Mankells Kinesen. Och jag kan konstatera att läsa och lyssna nog skulle behöva olika manus. Likt svenska filmer så upplever jag det väldigt stelt ibland och det förtar upplevelsen. Vet inte om det beror på uppläsarna/skådespelarna sätt att artikulera från scenframträdanden eller att tal och skriftspråk fortfarande har sina skillnader.

I lördags och såg Män som hatar kvinnor. Helt ok. Förståss mycket från boken som inte är med. Men nu har jag ju läst triologin så jag har ju den bakgrunden som kanske saknades. En hel del som jag upplevde helt onödigt eller för överdrivet i böckerna, Blomkvist kärlekseskapader och alla teknikbeskrivningar, var skönt att slippa. Och just nu försöker återhämta mig från Mankells förklaringssjuka i Kinesen. Nu tycker jag ju egentligen om förklaringar, som kanske väcker en större nyfkenhet så att jag går vidare och söker fakta och får en förståelse om platser, historia eller människor. men det är lätt det blir förmycket. Läser jag en bok så kan jag ju hoppa över långrandiga förklaringar. Men med en ljudbok är det svårt. Kill your darlings säger jag bara. Bara för att du som författare grips av något kul eller intressant så behöver du inte skriva det på dina läsares näsa. Å andra sidan får allt inte vara obegripligt heller. Kan nog vara en svår balansgång. Verkar så iallafall. Eller det kanske är en form av stil.