Skillnad mellan tal och skriftspråk
Efter en fråga av dottern igår kväll kom vi in på att det är skillnaden mellan hur vi talar och hur vi skriver. Vi pratade en stund om skillnaderna, Ska/skall och de/dem kontra dom. Det är ju inte helt lätt att begripa varför. Men det är som det är. Sen utvecklas språket med. Det som jag lärde mig är på väg bort. Dig ersätts med dej och mig med mej.
På Myndigheten för skolutveckling har de startat en sajt, Läsa & Skriva. Just nu verkar den inte vara fylld med särskilt mycket som är praktiskt användbart. Men jag hittade denna lilla artikel:
Skillnader mellan talat och skrivet språk
Språket framträder på olika sätt när det talas och när det skrivs. Kraven på språkförståelse är annorlunda när man läser än när man lyssnar. Det är viktigt att den som undervisar nybörjarläsarna känner till de systematiska skillnaderna mellan talat och skrivet språk för att förstå elevernas svårigheter.
Talat språk/Samtal Av rösten för örat | | Skrivet språk/Text Av handen för ögat |
Pauser, betoning, intonation | | Interpunktion: Punkt, kommatecken, frågetecken, semikolon, utropstecken och citattecken Typografiska medel: rubriker, understrykning, kursivering |
Mer personligt, i många fall självklart vad talare vill med sitt yttrande | | Mindre personligt, mindre tydligt varför budskapet sänts (nedtecknats) |
Förankrat i situationen, samspel, återkoppling | | Texter är dekontextualiserade (läsaren måste själv föreställa sig situationen) |
Lösare meningsbyggnad med avbrott och återupptagningar av ämnet | | Mer komprimerat, kompakt meningsbyggnad |
Flera vanliga ord och upprepningar | | Ordförrådet mer varierat och mindre vanligt, färre upprepningar |
Talet kommer i ”portioner” | | Hela texten finns tillgänglig för inspektion |
Som en liten illustration, i amerikanska filmer (även i svenska?) så säger de aldrig Hej då, när de avslutar ett telefonsamtal. Kan inte påminna mig jag läst några telfonsamtal i romaner på länge. Just för att det kanske inte gör sig så bra i skrift? Någon som har någon teori?
Språkrådet är en ovärderlig källa när man har språkfrågor, t ex
fråga
Vilken form är rätt i dag – ska eller skall?
svar
Det finns ingen betydelseskillnad mellan ska och skall.
Valet mellan ska och skall är i dag oftast fritt och oftast utan stilskillnad. Tidigare var ska enbart talspråksform. I vissa fall, t.ex. lagspråk, i beslut, föreskrifter och andra formella offentliga texter, krävs dock fortfarande skall. I tidningsspråk är dock valet fritt.
Skriftformen skall kan läsas ut både som /skall/ och /ska/, medan ska bara kan läsas som /ska/.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar