Vulkanutbrott

Aftonbladet har via Inga-Lina Lindqvist "granskat" publiceringssajten/förlaget Vulkan. Jag kallar atikeleln för dagbok. en liten erfarenhetsbaserad berättelse om när Vulkan startarde och sajten inte riktigt ville starta och eget prov på publicering.

Några tankvärda frågor. Särskilt denna:

Vad händer om man släpper loss en textmassa utan att blanda in redaktörer, marknadsförare, korrekturläsare – det vill säga allt sådant vi vant oss vid sedan bokutgivningen antagit sin nuvarande form? Vad händer om man, kort sagt, lämnar boken ensam med sin författare?

Kommer ihåg när de första Macarna gjorde sitt inträde på kontoren och helt plötsligt gjorde vanliga kontorsråttor (jag är en själv) det som gjordes på reklambyrån och i sätterier. Det blev en uppsjö av prov på rent förfärliga annonser i tidningarna ett tag. Men tidningar säger ju sällan nej. Bara någon köper en annons. Nu är annonserna glassigare än någonsin. Visst kommer det säljas böcker. Kanske många fler av fler författare än idag. En del som kanske kunde få hjälp av en fin typografi missar det. Andra som griper tag i läsare (Läs: har en känd författare) kanske klarar sig utan en vacker formgivning. Kanske blir det färre böcker som ges ut med "bling-bling" i själva formatet, kanske läggs till istället. Alla veckotidningar och numera kvällstidningar.

Inplastade pryttlar som tillbehör? Vilken accessoar passar din bok?

En del saker kan ju vara mer eller mindre självklara och förekommer ju redan - som en CD tillsammans med boken om Svenska ord (med på årets bokrea - utan CD vad jag kan se).