Skrivande som terapi

Är utmärkt. Ett nyårslöfte för nästa år?

I Dagens Nyheter på Insidan beskriver författaren Eva F Dahlgren om
"Att skriva är som att se sig i spegeln".

Spelar författaren någon roll?

Eller kanske rättare sagt människan bakom författaren?

Med SVT:s julsatsning så råder det en liten mediestorm. Nu har första avsnittet sänts ikväll. På vår årliga kalkonaftonskväll. Vilket gör att jag inte kan uttala mig om på programmet.

P O Engqvist för ett litet resonemang, som jag inte blir riktigt klok på vad han egentligen tycker, i Expressen. Men jag tolkar det som så kanske för att det jag själv upplever.

Ja, det spelar roll. Kanske inte att hon var lesbisk? Inte många idag som ryggar tillbaka om personer går ut med sin sexualitet. Eller svåra barndom. Även om det finns personer som säkert tar avstånd författare som inte lever eller levt enligt normen. Och det lockar andra.

Nu är jag även sorgligt obeläst när det gäller Selmas verk. Men jag har sett otaliga tv-serier och filmer baserade på hennes verk.

Allt påverkar ju oss. Att tolka en författares verk kan ibland behöva hjälp till att sätta ett verk i ett sammanhang. Ett sätt att lära oss förstå oss själva, andra och vår omvärld.

Vad skulle Guillous Onskan vara om vi inte hört om hans intervjuer om hur han verkligen upplevde sin barndom. Även om hans mamma har en annan version.

Programmen om Selma fortsätter ju även en av höstens stora debatter. Om romanfiguren från Lisa Marklunds roman Gömda. Jag verkar vara den enda som är glad att det var mer fiktion i den än vad som framkommit i diverse repotage och antaganden om boken. Jag missade tillägget att det stod att det var en sann berättelse. Jag tolkade nog det som de borde ha skrivit. Det bygger på en sann berättelse. Det är inte att förta alla de kvinnor som defacto lever gömda. Kanske dags för fler reportage hur det är att leva som gömd i ett rätt fredligt land som Sverige. Eller ännu värre. Leva under hot men inte få stöd. Att skriva sådan böcker/reportage är en svår balansgång med. För i samma stund man träder fram eller utlämnar sig så sänker man själv sitt skyddsvärde. Jag hoppas det finns ett nätverk för människor som lever under hot. Och att vi får höra flers berättelser. Men även mäns berättelser. Hur tänker de? Vad händer om helt plötsligt tänker om.

Apropå förvanskningar så var det nog inte många röster som höjdes när tv4 härom dagen visade miniserien om Den heliga familjen. Alltså om Jesus uppväxt och hur svårt det var att leva med att Maria blivit befruktad av Gud och inte av Jesus. Det mesta i den serien var ren spekulation ur någon moralpolitisk katolsk anda. Visst fanns bitar från biblen med, men en hel del förvanskat efter vad som är känt och allmänt erkännt som histora. Även om själva Bibeln har haft bibellärda i flera tusen år sysselsatta med att tolka vad som egentligen hände. Om bibeln har man med diskuterat vilka författarna var. Vilka som anses godkända att föra budskapet vidare. Men som som inte passat har valt att tagit bort. Nu vet jag inte om bibeln spelar så stor roll. Så länge vis slåss, bokstavligt, om vem som har mest rätt. Istället för att lyssna och leva efter budskapet. Om man nu säger att man är troende.

Julfrid vare med er!

Vi gick enade ur dagens släktmiddag med att sanningen har sällan ett ansikte utan variationer.

Rättigheter

Det är viktigt att kontrollera rättigheter, om du vill använda andras material. Och gör det i god tid. Sitter själv här med en bok som ska i tryck och med oklarheter. Mitt i allas julledighet och med långa listor som skulle fixas hemma.

Att kontrollera rättigheter bör helst göras själv eller i samarbete med förlaget. Risk finns att när det blir bråttom till tryckpressarna att det glöms bort. Om det är bilder i en bok så är det ofta bland det sista som görs. Kanske man har avtal om de flesta bilder. Men viktigt att man har koll på alla.

För inte vill man råka ut för det som Nordstedts råkat ut för om krav att återkalla en hel upplaga och som DN skriver om Bok om Hjertén och Grünewald stoppas.

Lagen om upphovsrätt.

Ett träd med vida grenar

Ola Wikander har kommit med en ny bok. Ett träd med vida grenar - De indoeuropeiska språkens historia. Efter att jag nyss varit på besök i ett land där vägskyltarna ser ut så här (men många historiska monument hade skrift på grekiska):

Så blir jag rätt såe nyfiken på språkens historia - igen. Får väl börja med Olas tidigare bok I döda språks sällskap.

Mer om deckare

Aftonbladet skriver om om utländska deckare.

Fredrika Spindler skriver "Trots smarta Da Vinci-kopior är deckarhjälten fortfarande en försupen polis."

Tror jag ska hem och befria min mamma i julhelgen, som är deckarslukare av gigantiska mått, från någon halvmeter. Innan hon slänger dem och jag får gå och köpa dem. Jag inser att jag totalt missat att förlagorna till Mord i sinnet av Val McDermid.

Förresten varför inte pröva Vals Authormatic - Bestseller generator!

Min berättelse

Första kapitlet A great Night


CHAPTER ONE
After a while the torch beams of the other searchers turned into distant flashes of light and the voices became an occasional call carried on the wind and not definitely identifiable as animal, let alone human. Inspector Wicks looked up from the boggy ground in front of his feet as the moon came out from behind a black scurrying cloud.
"My God!" His boot slipped sideways pitching him forwards. Not only did he now have wet knees and a wet sock but he had managed to hit the only rock between here and Sheffield and he struggled to his feet ruefully rubbing his sore eye. He was dog-tired. What a night, what a really great night, one which had actually started well, on his settee with a takeaway and a can of lager in front of the TV and should have ended a couple of hours later in bed with a large tot of his favourite single malt on the bedside table. Instead here he was tramping a particularly inhospitable part of the moor, looking for a lost kid called Lars whose most recent school photo had covered the front pages of all the papers for the last two days. He groaned; damn this job; damn Crimewatch; damn the busybody public with their farfetched anonymous tip-offs. If only he was in bed, if only he was lodge, if only he was anywhere else.

Another thick curtain of cloud was drawn across the leering face of the moon, accompanied by a high-pitched whistle. Was that the signal? Had something been found? He struggled to avoid imagining what that something might be, instead his mind produced a sudden image of the short goat that had stalked his night hours in childhood, he squashed that thought too, a childish terror but not one to conjure up in the present circumstances. He deliberately formed an image of his own small son fast asleep in that terraced house in South London, under the blue dolphin duvet cover that …… blue, something had been blue. He swung back the torch beam, retracing the path it had taken, a child’s blue scarves. Probably been there for weeks, blown away on a summer picnic. It looked new. Reluctantly but methodically he directed his torch over a 6 metre circle surrounding the blue scarves. This time white, the white curve of a small bent leg, a tangle of arms, neck twisted sideways, life-sized but not life-like, surely an abandoned doll, let fall and forgotten at the day’s end: and beside the doll, incongruously, partially obscuring its face, an all too real-looking spear.

OVER TO YOU DEAR READER (I suggest 29 Chapters!)

Böcker populära julklappar

Skriver DN om. Själv köper jag ofta presentkort på bokhandeln. För jag tycker böcker är personliga. Men en del böcker som andra tycker att man ska läsa är ju spännande. Väntar dock fortfarande på att jag ska ta mig an Tristan och Isolde som jag fick för ett par år sen. En kokbok är aldrig fel för en kokboksnörd som jag.

Författare=loser?

De flesta blir inte rika av att skriva en bok eller att vara författare. Det är mycket jobb för pengarna (om det nu blir några).

I NY Times skriver Paul Greenberg - Bail Out the Writers!

Tack, Johanna för tipset.

Marknadsföring av böcker

Hur funkar det egentligen.

Skriver om det igen. För det var med en fråga som kom upp igår på JulOrd.

Det finns ingen bättre att marknadsföra sin bok som författaren själv.

Vad hjälper förlagen till med.

Om det är ett någorlunda stort förlag så har de ofta en extern försäljningsorganisation till exempel Stevali. En del stora förlag har egna säljare.

Förlagen står ofta för ren pr. Release, utskick till bokhandlare, tidningar etc. Förlaget kan presentera författaren på sin hemsida. Sälja in till tidigare kunder ha erbjudanden eller liknande. Exponera boken/författaren i samband med bokmässor och sina egna kataloger med utgivning under året.

Men bästa säljaren är författaren själv. Genom att höra av sig till tidningar, bibliotek, hemsida (blogg), nyttja sitt kontaktnät, vända sig direkt till dem man tror är målgruppen etc. Synas! Eller vara jättehemlig...

Cyniska trick i deckar-genren

Aftonbladet hade igår en artikel om det med rubriken

Avslöjar knepen bakom James Bonds succé

Lite lustigt att jag ser artikeln igår. För det var en av de frågor som diskuterades liviligast på gårdagkvällens JulOrd.

Varför läser vi så mycket deckare?

Några röster från deltagarna
- det är en fast form (vi vet vad vi får)
- vi får spänning, men är trygga i och med att vi har kontroll genom att vi väljer att läsa själva jämfört med skräckfilmer
- skönlitterära böcker som många upplever bra, har ofta samma form. Ett problem som ska ha sin upplösning.

Dock utan biljakter (min anmärkning). Kärleksromanens okrönta drottning Barbara Cartland hade med ett fast mall, och med ett moment där det ingår spänning. Annars var grundstoryn väldigt lika i alla fall i de historiska romanerna. Platser, personbeskrivningar och tidålder var bara variationer. Jag läste många av dem. Två timmars underhållning när jag kom hem från skolan. Gav mig intresse för historia och senare läste jag dem på engelska. Min släkting språkläraren förfasade sig över mina bokval. (De umgicks med nobelpristagare). Tills hon läste en för att kolla att jag inte kom i totalt moraliskt förfall efter som jag tillbringade några veckor hos henne. Hon fick dock erkänna att språket var rätt bra. Grundmallen är inte så dum. Många som följer den. Är egentligen samma mall som Jane Austen, även om hon hade ett större persongalleri.

Åter till deckarna. Jag har ingen aning om man läser mer deckare idag. Mina första vuxenböcker var deckare - James Bond bland flera andra. Även ungdomsböckerna var gärna deckare - Tvillingdeckarna, Kitty, Peggy m fl. Verkar varit deckartrend bland ungdomsböcker när jag växte upp. Kanske det kan vara en orsak med att deckargenren är stor?

I så fall spår jag i kristallkulan. Skriv fantasy. Eller dagens ungdomar skriver gärna fantasy - och de kommer fortsätta skriva fantasy och läsa fantasy.

För ett av de genomgripande råden igår var. Det går i stort sett inte skriva för spekulation. Utan man måste skriva där man har lusten. Och lust behövs för att orka skriva och skaffa sig en discipling att träna, träna, träna.

Ta respons av andra. Genom nätet t ex via nätverket på noveller. nu eller distansutbildningar. Många vittnade om den oerhörda responsen från medkursare skrivarkurser på folkhögskolor, universitet och vilken energiboost det är. Nästan så jag själv måste börja skriva för att gå på skrivarkurs för att få energi. Problemet är att jag inte har någon historia jag måste berätta. Än.

Eller jag kanske inte bara vill/vågar se den.

Och varmt tack till Ann för inspiration, och ett tack alla som var med igår.

Kjells rimlexikon

där du kan skriva in ordet du vill rimma på samt kryssa i variablerna

- fonetiskt
- alfabetiskt
- vokalgrupper
- sök bara ord som rimmar på hela sökordet
- rim av början av ordet och
- maxlängd på resultatord

420.000 ord finns det i Kjells databas. Kjells rimlexikon

Mer om rim
Irene på bloggen Min plats bland orden tipsade förra året om Skriva julklappsrim

"Du kan förhöja poesiupplevelsen av dina julklappsrim genom ett par små enkla knep.

1. Rimma inte enligt AABB osv utan hellre på varannan rad enligt ABAB osv.
2. Tänk också på om rimorden är manliga, enstaviga, kvinnliga, tvåstaviga eller löpande, tre- eller flerstaviga. Välj antingen manliga, kvinnliga eller löpande och håll dig till dem genom hela julklappsdikten."

Då bör man nog vara tidigare ut än jag brukar vara. Julaftons morgon.

JulOrd

Ikväll ska Skrivtips på JulOrd med

Fick just ett nyhetsbrev att det finns platser kvar. Kom du med!

***SISTA MINUTEN***Gamla Stan,anmäl dig för att få adressen! 16 december 19.00,

Vi har plats för 10 personer till! Anmäl dig NU till ann@ordenrunt.se.

Du att få vara med om detta:

En julig kväll med författarprat, böcker, information om nya spännande skrivarkurser och skrivarresor, massor av skrivartips (förbered gärna frågor!) och glatt sällskap. Dessutom blir det ett muntert gravöl för Skrivarkalendern som uppstår i nya skepnader. Det blir en helkväll med intressanta föreläsare och lätt tilltugg i ett mysigt källarvalv i Gamla stan, Stockholm.

Julgodis bjuder vi på, för både gommen och sinnet. Du kan också köpa till mat och dryck.

Medverkande:

Hans-Olov Öberg, författare, förläggare - berättar om sitt författarskap och om deckarkursen han kommer att leda i London i mars

Kjell Dahlin, författare, resereporter, krönikör - berättar om att skriva roligt, kort och insiktfullt och om den kurs han leder i London i mars

Monica Rolfner, filmmanusförfattare - berättar om sitt skrivande och prosakursen hon leder i London i mars Tyvärr sjuk och kunde inte komma

Charlotta Rydholm, författare - berättar om sin debutbok Flykt och författarskapet

Åke Sandahl, författare - berättar om sin debutbok Kungsholmens Chopin och författarskapet

Stefan Tegenfalk, debuterar i vår på ALF bokförlag - berättar om sin väg mot författarskapet Hade tyvärr förhinder

Ann Ljungberg, författarcoach och förläggare - ger skrivartips och berättar om vårkonferensen "Design your creative life"

... och en hemlig gäst! Hmmm, vem var det?

Kom gärna redan 18.30 och mingla lite. programmet startar 19.00

Ska bli spännande! Jag hoppas vi ses.

Könsroller och deckare

Aftonbladet har tittat närmre på vilka könsroller som beskrivs i deckare i artikeln Skönheten & odjuren.

Det har slagit mig med. Förut var deckare ofta en rätt manlig historia. Kvinnor var några som förgyllde ett par timmar av stressförlösande objekt för en nedsupen deckare. I svenska deckare numera känns det som om hjälten blivit en hjältinna - men skurken är oftast fortfarande en man. De flesta brott begås av män enligt statistik. Men inte bara. Så den delen speglar väl egentligen verkligheten mer - även om jag inte vet om brottsbekämpning idag flest löses av kvinnor utan jag tror är mycket mer ett lagarbete än vad som gör sig bra i böcker.

Apropå kön och böcker. Flera relationsböcker är skrivna av män för män. Vilket jag tycker är positivt.

Julklappsrim

Jag har ännu inte börjat med Julklappsinköpen. Men varför inte köra en omvänd variant iår.

Rimma först, handla (baka, sticka och pyssla) till din present sen.

Förra årets rimstuga duger gott iår med. Länkarna är ju uppdaterade

Rimstugan
Ordspråks julklappsrim
Stora Julsitens julklappsrim
Jespers julklappsrim

Så skriver du en bok på 100 dagar

Nanok Bie på Metro tipsar:

How to write a novel on 100 days or less

Läs boken! 23 filmer där boken var bättre

Artikel i Entertaiment Weekly med 23 filmer där de rekommenderar att vi läser boken istället för att ser på filmen. Men är det nästan inte alltid så? Att boken är bättre än filmen. I några fall så är filmen ungefär lika bra. Dock vet jag inte om jag sett en film där jag tycker filmen är bättre än boken. Säkert har jag nog inte läst den boken i såfall.

Även om en bok och film kan ha samma berättelse så är det ju trots allt två olika medier. Som ger olika upplevelse och synvinklar. En film kan bidra till att boken t o m blir bättre för att man får bilder till. Å andra sidan har man läst boken innan man ser filmen så är det lätt att bara sitta och jämföra sin egen bild mot bioduken (eller tevens).

Stora bloggpriset

Aftonbladet och Bloggportalen utlyser Stora bloggpriset.

Så här skriver de på prisets hemsida.

Stora Bloggpriset kommer bli ett årligen återkommande evenemang för att utse årets bästa svenska bloggare. Bakom priset står Aftonbladet och Bloggportalen. Syftet är att främja goda prestationer inom svenskt bloggande.

Fem finalister i varje kategori har nominerats av en bloggpanel och vinnarna kommer utses av svenska folket genom en webbomröstning.

Måndagen den 2 februari 2009 delas för första gången Stora Bloggpriset ut i Sverige. På galatillställningen i Stockholm presenteras vinnarna i de sju olika kategorierna:

• Nöje & Kultur
• Mode
• Sport & Fritid
• Livsstil
• Prylar & Teknik
• Vardag
• Politik & Samhälle

Jag undrar var Skrivtips (och många av mina syster och broderbloggar) tillhör för kategori?

Nöje och Kultur, troligtvis. Med det är så oerhört brett. Prylar & Teknik känner jag med för.

Tycker Nöje och mode borde vara samma kategori. Och kultur en egen. Då kanske jag skulle platsa där. Nu lär jag inte vinna pris. Men skulle vara roligt om man visst vad man tillhörde. Fast jag brukar aldrig tillhöra någon grupp och ramla mellan stolar. Känns så även denna gång. Och vet ni, jag överlever det. Fast en fest vore kul!

Och AB skriver: Finaste priset i Bloggsverige

Några bloggtips

Om skrivande, böcker, blogg och andra skrivprojekt.

Readers and writers blog
Paperback writer
The Copywriter Underground
Copyblogger
Inkthinker blog
Ask Allison The place to post questions and find answers on all of your too-afraid-to-ask concerns, hesitancies and worries about breaking into the publishing field.

Lite att sysselsätta sig med, när man inte skriver, bakar bullar eller dricker glögg. (Eller jobbar för att tjäna ihop till brödfödan).

Johanna på Bloggturné

Idag har Skrivtips äran att ha Johanna Wistrand på Multimanus på besök under sin bloggturne. Johanna har nyligen kommit med coachboken.



Som jag skrivit tidigare kan du köpa boken på Mulitmanus eller låna den på biblioteket, via e-bioblioteket (bra uppfinning!)

Så nu när jag har Johanna på tråden tänkte jag passa på att ställa ett par frågor. Utan röd tråd. Då jag drabbats av svår skrivkramp och har haft svårt att få ut mig något vettigt alls. Men hellre något än genomtänkt. Fortsätt skriv trots skrivkramp är ju ett vanligt råd. Nu fick jag ta tag och bita i det själv. Ska jag vara ärlig så har jag återanvänt en del tidigare frågor. Men man behöver inte tänka nytt hela tiden. ;-)

Vilka är de vanligaste felen en som börjar skriva en bok/berättelse för första gången och vad ska man tänka på?
- Som skrivarkurslärare och lektör så har jag lagt märke till att nybörjaren verkar känna ett slags redovisningsplikt. Att verkligen beskriva och förklara allt så att läsaren inte missar någonting. Det brukar gå så långt att varenda steg redovisas: "Först hällde hon vatten i kastrullen, sedan kokade vattnet och hon gjorde en kopp kaffe som hon drack. Sedan åkte hon iväg till det viktiga mötet. " Det blir inte så spännande. Låt kvinnan redan ha druckit kaffe när hon är på väg till mötet. Och om det absolut är nödvändigt att berätta att hon druckit kaffe (som det dricks för mycket av ändå i berättelser och filmer) så låt det ha en extra poäng, t ex att det ger henne en dålig andedräkt vilket påverkar mötet på ett sätt som gör henne förvirrad.


Vad gör en författarcoach, och hur ser ett upplägg ut mellan en författare och coach?
- Jag är medföljare i arbetsprocessen, så att skribenten inte behöver känna sig helt ensam. Jag ger feedback på texterna, ger lite lektioner i skrivandets hantverk om om så önskas, ger deadlines om författaren har behov av det och stöttar när det gäller det kreativa - att våga ta sig tid och utrymme till att skriva.
Upplägget är telefonmöten, ett antal texter som ska mailas till mig varje månad och skriftlig respons på dem, samt mailkontakt vid behov och frågor.

Jag älskar ju böcker med skrivtips, och sidor på nätet. Och tror alltid man kan blir bättre. Men kan man bli bra? Och vad är bra? Min dotter är ju helt fast i Twilight-serieren av Stephenie Meyers. De lär inte vara så bra skrivna, och lider av adjektivsjuka. Trots de har de miljontals läsare. Så finns det något bra knep att få läsarna att vilja läsa vidare på nästa sida?
- Ja, vad är bra? Därom råder ju helt olika uppfattning bland folk som skriver och bland recensenter. Jag retar ofta upp mig på recensenter som tycks ha ett facit på vad som är bra.
Vill man skriva med hjärtat eller med hjärnan, om man ska hårddra det? Tänder man på orden eller på berättelserna? Jag anser att det handlar om olika slags läsupplevelser. Vissa människor älskar mycket adjektiv och då finns det böcker för dem. Andra avskyr det och då finns det böcker för dem, exempelvis på Bonniers.
Ett knep att få läsaren att vända sida tror jag är att författaren verkligen är engagerad i vad hon/han skriver, att hon älskar att få berätta detta.

Vad är det bästa med att gå på en skrivarkurs? Är det nödvändigt?
-Det kan vara bra för att lära sig det grundläggande hantverket. Det bästa är nog att man träffar likasinnade och får ett nätverk som kan leva vidare efter kursens slut. Men skrivarkurser kan också skapa komplex, det beror på gruppen och läraren. Jag har från flera elever hört talas om en lärare som satte skräck i dem, i sina vuxna elever. De fick skrivkramp i flera år efteråt. Det är ju verkligen inte bra.

Hur tänker du när du väljer ut ett manus? Från ett förlagsperspektiv?
- Jag ger bara ut böcker som handlar om skrivande än så länge. De ska absolut inte vara bemängda med högstatusuttryck som skapar distans mellan text och läsare. Det ska vara läsvänliga och gärna ha ett melodiöst flöde (jag älskar musikaliska texter som flyter fram).
De ska vara kunniga, vänliga och prestigelösa. I allt jag ger ut, som människa, författarcoach och förläggare, är mitt mål att bidra till vänlighet och värme. Märk väl: "mål" ;-)

Sen är jag nyfiken på hur du halkade in på banan som författarcoach och hur en arbetsdag/arbetspass ser ut för dig?
- Det började med att jag ledde skrivarkurser och allt fler på distans. En av kurserna var väldigt "coachande" med telefonmöte med varje elev där vi gick igenom, eller snarare kartlade hennes/hans texter från kursen. Vad var det återkommande temat? Fanns där dialog eller miljöbeskrivningar överhuvud taget (jag menar med detta inte att det måste vara sådant med, utan mer att se vad just denna elev hade för preferenser) ? Vad kickade igång just henne mest? Ut detta växte författarcoachandet fram.

En vanlig dag: jag sätter mig efter frukost och promenad med texter i laptopen och skriver in min respons direkt i texten som jag fått skickad till mig via e-mail. Helst tar jag bara en klient per dag. Jag blir för trött av att syssla med flera olika personers texter på en dag. Jag vill leva mig in i just den här personens stil och ton.
Sen åker jag iväg till annat "brödjobb" - jag vill inte coacha för mycket. Jag tycker om det, men det kräver mycket mentalt och jag har varit utbränd en gång i tiden, för ca tio år sedan.
Det roliga med att coacha är att jag och författaren ofta blir vänner. Jag är rätt så social av mig och kan inte låta bli att bli kompis :-) För mig är jobb och fritid inte åtskilt. Min mamma var likadan - hon skrev böcker med sina vänner och pojkvänner.

Första gången jag såg ditt namn var i samband med att sajten livshandboken startade. Jag tror att skriva ner sitt liv, mål etc är bra. Om man mäktar med det. För det kan vara riktig smärtsamt uppvaknande. Har du några tips på hur man hanterar smärtan och sorgen medan man skriver?
- Att ladda upp med stöd. Som kan vara vacker musik, lugnande tabletter att ta till då det blir som värst, och att tänka på att skrivandet dödar inte, tvärtom så läker det.
Jag tror att den här rädslan för känslor det kan väcka hindrar många från att fatta pennan. Vi är fega av naturen.


Tack Johanna, jag önskar mer mod hos mig själv och andra inför nästa år. Tänk om alla kunna skriva ner sina livsberättelser. Vore spännande. Ur självreflekterande syfte och förståelse för andra. Johannas bok tror jag är en jättebra julklapp!

Skrivkramp?

Oj så länge jag har varit tyst.

Datorn har varit upptagen av dottern som författat. Och vi har varit på resande fot.

Till en mycket omskriven plats - Jerusalem. En av platserna som är scenario för en av världens mest lästa bok/böcker.

Med väskan full av böcker åkte vi. Böckerna ligger kvar så gott som olästa. Måste smälta min bild av upplevelsen innan jag tar mig an andras. Bilden jag hade av platsen är en historisk bild och svarta krigsrubriker från tidningarna.

Idag är Jerusalem självklart en stor historisk plats, men även en modern stad. Förutom att det är spelscen för stor del av vår världsproblemetik med klyftan mellan västerland och österland. Där muren - bokstavligt - skiljer de olika delarna åt. Trots att vi, de tre stora monistiska regionerna har samma arv. Det är svårt att predika kärleksbudskapet då historien är blodig. Ruskigt blodig. Och ingen är bättre, eller värre än någon annan.

Vackert är det dock. Och värt ett besök. Längre än ett par dagar. Och försök att resa runt. Det är inte helt enkelt. Passet behöver du visa ofta. Så det går inte att gå ut utan. Och varma skor att ha inne, iallafall vinterhalvåret.