Skriva är en sak

...ta betalt en annan.

Klart att man kan vara generös och bjuda på sina alster. Om man vill. Eller rea bort sina alster för att komma in på marknaden.

Men säg den hantverkaren som gör något gratis.

Carina Rydberg tar upp dilemmat att få betalt för sina verk i en artikel i Dagens Nyheter idag, Sex i P1 - en billig affär. Det är svårt att ta betalt när det står flera på kö som gör saker gratis. Kundens marknad. Man köper ju inte bara en vara heller, man köper ju ett namn med. I mina öron låter 60 000, som väldigt mycket. Fast det är så klart lättare att sälja inslag med Carina Rydberg än Anna Andersson, fastän temat det är sex som ju är minst sagt publikfriande. Och även om Sveriges Radio är Public Service och kanske främst ska se till kvalitén och inte bara gå på kändisar. Men SR bör förstås även ta hänsyn till vad lyssnare vill ha. Och de kanske hellre vill ha Carina än Anna? (Det var det där med ska man ge folk vad de vill ha eller ska man ge dem saker de borde ha.)

Läs gärna vidare hos:
Dramatikerförbundet
Svenska Författarförbundet

Sen kan man göra som Prince, gå bakom sitt skivbolag, sälja skivan med en tidning. Ramaskri i skivbolagsbranschen. Förlagsbranschen må vara luttrad. Det går ju knappt att köpa en veckotidning utan att få en bok på köpet. Bra eller dåligt?

Det är ju roligt att köpa en tidning för tidningens artiklar. Är det en bok man blir nyfiken på eller planerat att köpa är det ett klart plus. Är det en bok man absolut inte vill ha eller redan läst, så är det ett stort minus för den tidningen i alla fall om de vill ha mej som kund. Fast jag föredrar böcker/filmer/musik framför andra pryttlar, som sen ligger hemma och samlar damm. Fast det kan vara lättare att köpa en tidning med ett litet läppglans jag inte vill ha än en bok jag redan har. Är just nu urless på reklamteve. Och börjar bli det på alla saker man får med när man tror man ska köpa t ex en tidning. Och kommer hem med en hel kasse med saker man inte vet vad jag ska göra av.